En kort introduktion
Första inägget i min nya blogg! Spännande!
Kan kort börja med att berätta allt från början.
Jag heter Patricia och är 21 år gammal, min pojkvän heter Martin och är 20 år gammal. I början på Oktober började jag må väldigt illa och efter någon dag bestämde jag och Martin oss för att ta ett graviditetstest. Det blev två starka streck(positivt alltså) och väldigt blandade känslor.
Behålla eller inte behålla?
Vi funderade, gick på möten, vägde för och nackdelar, bråkade, var lyckliga osv osv. Tills en dag då Martin låg och höll om mig i sängen och sa: Jag vill behålla det!
Jag blev överlycklig och vi berättade vårt beslut för familjen och våra närmsta vänner. Vi hade endå ett ultraljud inbokat torsdagen den 27 oktober för att räkna ut hur långt gången jag var. Eftersom jag gått på ppiller i nästan 2 år så hade vi ingen aning men barnmorskan trodde jag skulle vara runt vecka 6.
Så smått nervösa gick vi till gynmottagningen och gjorde det första ultraljudet som visade en liten, liten bebis med väldigt stort huvud, ca 2 centimeter lång och 9+0 veckor gammal. Beräknad födsel någon gång mellan maj/juni skiftet år 2012. Så imorgon torsdag går jag alltså in i vecka 10+0!
Illamåendet som jag hade i nästan 3 veckor har börjat ge med sig och tröttheten har istället börjat ta över mer och mer. Men annars mår jag fint och är så lycklig! Magen blir större och större och man kan definitivt ana att något växer där inne :).
Nu håller vi tummarna för att den vill stanna kvar där inne och utvecklas till en frisk och kry bebis!
Kan kort börja med att berätta allt från början.
Jag heter Patricia och är 21 år gammal, min pojkvän heter Martin och är 20 år gammal. I början på Oktober började jag må väldigt illa och efter någon dag bestämde jag och Martin oss för att ta ett graviditetstest. Det blev två starka streck(positivt alltså) och väldigt blandade känslor.
Behålla eller inte behålla?
Vi funderade, gick på möten, vägde för och nackdelar, bråkade, var lyckliga osv osv. Tills en dag då Martin låg och höll om mig i sängen och sa: Jag vill behålla det!
Jag blev överlycklig och vi berättade vårt beslut för familjen och våra närmsta vänner. Vi hade endå ett ultraljud inbokat torsdagen den 27 oktober för att räkna ut hur långt gången jag var. Eftersom jag gått på ppiller i nästan 2 år så hade vi ingen aning men barnmorskan trodde jag skulle vara runt vecka 6.
Så smått nervösa gick vi till gynmottagningen och gjorde det första ultraljudet som visade en liten, liten bebis med väldigt stort huvud, ca 2 centimeter lång och 9+0 veckor gammal. Beräknad födsel någon gång mellan maj/juni skiftet år 2012. Så imorgon torsdag går jag alltså in i vecka 10+0!
Illamåendet som jag hade i nästan 3 veckor har börjat ge med sig och tröttheten har istället börjat ta över mer och mer. Men annars mår jag fint och är så lycklig! Magen blir större och större och man kan definitivt ana att något växer där inne :).
Nu håller vi tummarna för att den vill stanna kvar där inne och utvecklas till en frisk och kry bebis!
Kommentarer
Trackback
